Marshall McLuhan myntade uttrycket ”The Medium is the Message”. Med det menade han generellt, att varje medialt uttryckssätt har sina egna styrkor och svagheter. Och även igenkänningstecken som man måste ta hänsyn till. En morgontidning har ofta snabba nyheter. Ett magasin fokuserar på långsam läsning. En bok ska läsas under en längre tid.
När den digitala världen har exploderat så frestas många att ta de enkla stegen från befintligt material och flytta det till en ny mediaplattform. I en del fall kan det fungera, men i många fall fungerar det dåligt. Ett exempel när det fungerar mindre bra är när man förflyttar till exempel en predikan från en överfylld gudstjänstlokal direkt till en Youtube-video. Youtube som plattform har vissa igenkänningstecken. Ultimat maxlängd är under 10 minuter om du inte är ”tråkig”. Snittet på längden hos en Youtube-video var 11,7 minuter år 2018. Dessutom är en video på Youtube ofta en typ av samtal mellan avsändare och mottagare. Dave Adamson menar att det optimala för en kyrka vore att tänka med fokus på att leverera i det format som är YouTubes styrka – korta videos. Det kunde man då göra genom att spela in predikan och lägga ut den på söndag, men klippa ner en kortversion på 5-6 minuter och lägga ut den för att leda vidare till den längre versionen. Både Joel Osteen och Joyce Meyer har tänkt igenom de olika medieplattformarna och publicerar oerhört korta intensiva videos på Facebook och Instagram.
Samma tänk gäller Facebook. När det gäller Facebook är det fortfarande många som menar att med en video under 1 minut får du bästa lyssnarresponsen. 3-5 minuter anses optimal maxlängd. En intressant person som använder Facebook är Nuseir med sidan Nasdaily. Han började det hela med en resa över hela världen, producerade en video per dag och upptäckte styrkan i korta videos. Nu har han 19 miljoner som följer hans sida. Vill man ha goda tips på hur man gör korta videos kan man gå till hans sida och studera det upplägg som han har. Ofta har hans små korta videos 10-15 klipp fast de bara är 1-3 minuter långa och de är minituöst gjorda.
Kolla gärna in: 1) Hur Nasdaily använder text. 2) Hur han tar in stödjande material i sina videos. 3) Hur han inleder sina videos.
Nu har han även börjat använda videos med 1:1 format. Det visar sig nämligen att det formatet får mycket större respons på Facebook.
För Instagram är det 1 minut som gäller om man inte vill använda IGTV. IGTV är Instagrams TV-format och där kan man ha längre videos. Dessa kan man då lägga så de börjar i Instagrams vanliga flöde men sedan fortsätter i Instagrams ”TV-kanal”.
När det gäller Youtube och vilka videos som man tittar på mest så är det bland annat:
1. Produktrecensioner
2. Hur-ska-jag-göra-videos
3. Vloggar – alltså en videoversion av en blogg
4. Spelvideos
5. Komedi
6. Makeup och mode
Se gärna på kanalen som Kristofer Aspen gör. Det är ett smart upplägg som använder ”hur-ska-jag-göra” som ingång eller som svar på en fråga. Det har inneburit många intresserade. Dessutom gör han dem bra och professionellt.
Generellt gäller förstås, att det till stor del beror på hur målgruppen ser ut. Är det en redan ”överlåten” målgrupp så fungerar det ofta med inslag som bryter mot ”reglerna”.
Några viktiga saker att tänka på:
1. Vad är styrkan i den mediala plattformen?
2. Vilka vill jag nå?
3. Finns det vissa ”karaktärstecken” hos den valda plattformen och hur kan jag använda dessa?
Några tips för publicering på Facebook och Instagram!
Det finns en Publiceringshjälp i Facebook som heter Creator Studio. Till den kan man koppla Instagramkontot. Då går det lätt att lägga ut material på både Facebook och Instagram och datumställa dem. På det viset kan man använda sin ”kreativa timme” och publicera många inlägg som man lägger ut och schemalägger dem.
Till telefonen finns appen Facebook Business Suite. Den är fantastisk om man skulle ha flera olika sidor i Facebook och Instagram. Då kan man använda den för att lägga ut på både Insta och Facebook samtidigt samt schemalägga inläggen.
Kyrkorna på den digitala arenan
Nu under Coronaperioden har kyrkorna ställts inför gigantiska utmaningar när det gäller gudstjänster och hur man ska nå ut med sitt budskap. Tekniker har blivit nyckelpersoner och förberedelser inför gudstjänster har blivit helt annorlunda. Många har klippt ihop sina gudstjänster med material från olika medverkande och producerat på Facebook Live och Youtube.
Det som har varit fördelar är att 1) Man vet att den digitala arenan är huvudarenan och har fått arbeta för att på något sätt anpassa innehållet till den. 2) Det har automatiskt tillkommit starka beståndsdelar från styrkan i de olika medieplattformarna som som påverkat hur saker och ting sett ut. 3) Många kyrkor har förmerat sin närvaro i det omkringliggande samhället genom att finnas med sina huvudsakliga framträdanden på den digitala arenan. 4) Man har tvingats pröva nya redskap som till exempel Zoom, Teams, StreamYard för att effektivisera sin räckvidd.
Många kyrkor har plötsligt sett hur publiken ökat. En del har haft mer än 100 procent fler lyssnare än när man bara fanns i kyrkan. Lärdomarna från hela denna period är att det är möjligt att nå många utanför kyrkan genom att använda digitala redskap på ett så bra sätt som möjligt.
RA
